Skip to main content

Svenskarna förändrar sin kost - vi kan öka uttaget av fisk- och skaldjur i haven

De bevisade hälsofördelarna med att äta fisk och skaldjur såsom ökat intag av Omega3, A-vitamin och B12 för hjärnans funktion, viktiga mineraler samt inte minst fisk som viktig proteinkälla, har gjort att svenska konsumenter vill äta mer fisk och samtidigt är 86% oroade för havets tillstånd*). Världshavsdagen som äger rum 8 juni skapades av FN 2008 för att ära, skydda och bevara våra hav. En Harvardstudie visar att ett hållbart fiske skulle få en avsevärd effekt på världshälsan**).

En tredjedel av världens fiskebestånd är överfiskade. Genom att fiska hållbart kan vi faktiskt öka uttaget av fisk- och skaldjur från haven. Att äta vildfiskad fisk har totalt sett en tio gånger lägre klimateffekt än att äta rött kött. Haven är inte bara en källa för nyttig kost utan är viktiga för att binda koldioxid då hälften av jordens växtlighet finns under ytan.

”Tidigare i historien har man tenderat till att se havet som en oändlig resurs som aldrig tar slut och således dumpat allt från olja till plast i haven - detta håller på att ändras. Om fler konsumenter efterfrågar märkt fisk så kan vi säkerställa att fler fiskerier följer vår ambitiösa standard” säger Linnéa Engström, Programdirektör Skandinavien och Östersjöregionen MSC, Marine Stewardship Council*)

Alltfler svenskar säger att de, de senaste två åren, av hälsoskäl aktivt valt bort rött kött och fläsk för att äta mer grönt och blått, i en ny undersökning gjord av MSC*). I Sverige väljer konsumenter fisk av hälsoskäl, näst efter den vad gäller mat alltid viktigaste faktorn: smak. Svenska konsumenter är samtidigt i alltmer ökande takt oroliga för havens tillstånd (86 %).

Globala siffror framtagna för MSC visar att bara ett stopp för överfiske skulle kunna ge hälsosam mat för miljoner fler människor**). Eftersom undermålig kost i fattiga regioner är ett stort problem kan ökat intag av fisk just lösa dessa problem. Om alla fiskerier fiskade hållbart, skulle 16 miljoner extra ton kunna fiskas och tillsammans med befintligt uttag på 96 miljoner ton skulle det exempelvis kunna innebära 4 miljoner färre människor med järnbrist samt 18 miljoner färre människor med B12-brist **).

MSC:s globala standarder för hållbart fiske och spårbarhet erkändes under Biodiversivitetsmötet COP 15 2022 som ett sätt att vetenskapligt sätt att mäta organisationers ansträngningar att vända minskningen av den biologiska mångfalden.

Fira Världshavsdagen i blått. Världshavsdagen är en möjlighet att skaffa sig mer kunskap om läget för våra hav. För att uppmärksamma våra viktiga hav har vi satt ihop underlag för en plocksida av små nyheter, fakta och produkter med anknytning till fiskar, hav och hållbarhet att använda i ert redaktionella arbete. Vi har gjort en mall som ni också är varmt välkomna att använda.


**) Fakta om Harvardstudien

• Studien är baserad på data från Aquatic Foods Composition Database,[11] från Golden Lab på Harvard TH Chan School of Public Health, den mest omfattande databasen i världen på över 3 500 arter av marina livsmedel och deras över 100 näringsvärden. Studien tittar på vilka brister som finns, vad de leder till och vad ökat intag av fisk och skaldjur skulle innebära för hälsan hos dessa människor.

• Nya studier [12] har visat att näringsinnehållet i fisk och skaldjur absorberas lättare av kroppen från havsmat än de som härrör från grönsaker och kött. [13].

• Mänskligheten når snart 8 miljarder och maten ska räcka till många. Fisket skulle kunna producera 96 miljoner ton redan 2030. Ytterligare 16 miljoner kan bli tillgängligt om alla fiskerier fiskade hållbart.

• Denna analys fann att 38 miljoner människor som idag inte har de hälsosamma nivåerna av Omega-3-fetter (DHA and EPA) [8] som främst finns i fisk och skaldjur [9]. Detta skulle i sin tur leda till minskad risk för hjärtsjukdomar och stroke. [10]

• I studien har man tittat på hur många som skulle kunna undvika järnbrist och brist på vitamin B12 , ett globalt problem som leder till anaemia för närmare 18 miljoner människor. Järnbrist drabbar framförallt barn och gravida kvinnor.

• Den totala ökningen av fångst om fisket blir hållbart skulle hjälpa till att eliminera zink-brist hos 2,5 miljoner människor och kalciumbrist hos 24 miljoner.

• Ökat A-vitaminintag skulle lösa synproblem hos 5 miljoner människor. [6] Brist på A-vitamin är den enskilt största orsaken till blindhet hos barn. [7]

• 1. UN State of the World’s fisheries (Sofia 2020)

• 2. Costello et al (2016):

• Global fishery prospects under contrasting management regimes,

3. The potential combined catch includes 96 million tonnes of wild caught catch for 2030 from SOFIA 2020

4. UN FOA SOFIA report,with data from the Aquatic Foods Composition Database, (Costello, et al 2016). Aquatic foods to nourish nations. Nature 598, 315–320 (2021) by wild capture and aquaculture from SOFIA 2020.

5. World Health Organisation.

6. See ref 4.

7.World Health Organisation.

8. See ref 4.

9. Sustainable optimization of global aquatic omega-3 supply chain could substantially narrow the nutrient gap,Resources, Conservation and Recycling, June 2022 https://doi.org/10.1016/j.resconrec.2022.106260

10. Numerous large scale research studies

11.Aquatic Foods Composition Database

Aquatic foods to nourish nations.

Nature 598, 315–320 (2021).

12. Bogard J R, Thilsted S H, Marks G C, Wahab M A, Hossain M A R, Jakobsen J and Stangoulis J 2015

Nutrient composition of important fish species in Bangladesh and potential contribution to recommended nutrient intakes J. Food Compos. Anal. 42 120–33, and Thilsted S H, Thorne-Lyman A, Webb P, Bogard J R, Subasinghe R, Phillips M J and Allison E H 2016

Sustaining healthy diets: the role of capture fisheries and aquaculture for improving nutrition in the post-2015 era Food Policy 61 126–31

13. http://www.fao.org/publications/sofia/2020/en/

*) Utdrag ur konsumentundersökningen Globe Scan

• 65% av svenskarna känner igen MSC-märket. Andelen som kan förklara vad märket innebär är också hög, 45%. Av de konsumenter som köper och äter fisk och skaldjur har 77% förtroende för MSC-märket.

• 85 procent av svenskarna är oroade för havets tillstånd och 2/3 säger att de är mer oroade än för två år sedan.

• Det man främst oroar sig för är nedskräpning (62%), överfiske (49%) och försurning av havet och försvinnande korallrev (39%) Svenskarna mer oroade än övriga världen.

• 69 procent av svenska konsumenter säger att det äter fisk och skaldjur och de flesta äter dem hemma (70%).

• I Sverige köps majoriteten av fisken (70%) i frysdisken.

• En tredjedel av svenska konsumenter är villiga att byta varumärke om de vet att de påverkar i en riktning där fisken fiskas hållbart för haven. En femtedel säger att de redan gjort denna förändring det senaste året.

• Svenska konsumenter säger sig ha makt över att påverka tillverkning och odling av mat genom vad de köper.

• Två av fem konsumenter säger att de har ätit mindre rött kött och fläsk de senaste två åren alternativt inget alls (41% och 45%). Svenska konsumenter försöker ändra sin diet till att bli mer hälsosam men de väger också in de miljömässiga anledningarna.

• Attityder mot ekomärkning I stort är positiv där 60% säger att de lägger märke till miljömärkningar I affären. Detta översätts dock inte alltid I konkret konsumtion. 73% (mot 69% 2021) anser att en produkt med miljöfördelar bör vara märkt för att ha bevisföring.

• MSC har hög kännedom där 65% har sett MSC-märkning på fisk ofta. Detta gäller framförallt fisk och skaldjur som säljs i detaljhandel och inte i samma utsträckning på restaurang. D

• 45 procent anser att de har en bra förståelse för vad en MSC-märkning innebär. Förtroendet är högst bland dem som ofta äter fisk och skaldjur (77%). Över tre femtedelar identifierar MSC-märkning som gjort av en oberoende organisation och visar tror (felaktigt) att det är en statlig organisation.